Alexandra Järgren

Jag vill dela med mig av en hemsk och sann händelse. Yvonne Kullenstjärna blev utsatt för övergrepp som liten, första gången redan som 5åring. Idag vill Yvonne hjälpa andra och med hjälp av det hon gör idag, skrivit en bok och jobbar med föreläsningar inom detta ämne. Det är ett så sjukt viktigt ämne och jag själv skulle aldrig kunna förstå hur man mår i en sådan situation. Men däremot som mamma så kan vi försöka hjälpa Yvonne med det hon gör. Att förmedla hennes budskap för ingen ska behöva gå igenom det hon gjorde som liten.

Yvonne Kullenstjärna med hennes egna ord;

Jag var fem år när jag för första gången blev sexuellt utnyttjad. Jag tar nu initiativet att berätta detta då jag vill bryta tystnaden och de tabun som finns kring sexuella brott. Tystnad är förövarens bästa skydd, men jag väljer från och med nu att inte vara tyst mer, för skulden var aldrig min. Detta var svårt för mig att inse som barn eftersom det var min och min styvpappas lilla hemlighet. Det blev min skuld och skam som jag bar med mig i många år, till dess att jag insåg den styrka jag bar på och slutade se mig själv som offret. Det var först då jag vågade öppna upp mig och berätta för någon vad som skett.

Min styvpappa tog det finaste jag hade och det var rätten att säga nej – min självrespekt. Han tog även rätten att utforska min egen kropp och att lära känna mig själv. Rädslan ett av våra försvarsmekanismer, och att det försvar som i det här fallet används är förnekande. Om jag inte ser, om jag inget gör, om jag inget säger, så har det heller inte skett. Har det dessutom hänt i familjen eller i ens närhet så är det fruktansvärt obekvämt att ta ställning samt att diskutera situationen. Det är väldigt många som aldrig vågar berätta för någon, då skammen och skulden är så otroligt stor och gör så fruktansvärt ont att bära. Förövaren har kraften så länge vi tillåter det, och i och med att vi tillåter det kan tyvärr förövaren fortsätta.

Hur har jag själv överlevt? Jag har provat på flera olika sätt att hela mig själv, och det har gjort mig till den jag är i dag, den det var meningen att jag skulle bli från början, utan incest, utan den psykiska och fysiska misshandel som jag utsattes för under min uppväxt. Eftersom kroppen och själen sitter ihop, är jag helt säker på att samtal, hypnos och liknande är lika viktigt som exempelvis massage och rosenterapi. Det som minnet har förträngt kommer istället kroppen ihåg, då våra traumatiska minnen efter kränkningar och sexuella övergrepp finns lagrade i våra celler. För mig tog helandet 22 år, för andra kanske det bara tar två år. Det finns inga regler för hur länge ett helande ska ta. Utifrån mina erfarenheter tror jag att den support du har hemifrån och runt omkring dig spelar väldigt stor roll. Vem som stöttar och tror på dig, och hur ni pratar om det i din omgivning. Man behöver även välja på vilket sätt man vill läka sig själv. I dag mår jag gott och vill förmedla hopp, för det finns hopp trots en trasig barndom

Tillsammans kan vi sudda bort den påtvingade skammen. Jag hoppas att min bok och mina föreläsningar ska hjälpa dig att hitta kunskap, så att du kan känna dig trygg med hur du ska stärka de barn du har i din närhet. Och till dig som har blivit utsatt så vill jag förmedla min verktygslåda, för att det går att bryta mönstret och må bra trotts en trasig barndom.

// Yvonne Kullenstjärna

För att föra skillnad så håller Yvonne på med en namninsamling som hon tänker sända till utbildningsministern Gustaf Fridolin där Yvonne uppmanar honom att föra in obligatorisk integritet och övergrepps material i skolan och utbildningen. Eftersom Yvonne själv är lärare så brinner hon extra för sina elever och deras välmående.

Yvonne jobbar i dag med att föreläsa och hålla i workshop, där hon förmedlar kunskap, hopp och glädje.

Hjälp till du med!
Länken till namninsamlingen
http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=11131

För vidare information kontakta Yvonne via mail: [email protected]