Hej på er!
Hoppas ni haft en bra dag! Jag vill ta upp ett ämne idag som jag tycker är viktigt. ”Kroppshets och kroppsideal!” Jag nämnde under graviditeten att jag fick bristningar på magen och skrev om det speciellt på min instagram om hur jag kände mig.
Bristningar är ett så negativ laddat ord. Jag själv var jätterädd för bristningar och var det sista jag ville ha speciellt på magen under min graviditet.. (jag tyckte inte de var fult på andra men ville själv inte ha det.) Det var en grej bara som jag hade för mig. Tänk om ingen tycker man är vacker om man får det och så var ens hjärna igång med massa negativa tankar.
Jag fick bristningar på under delen av mig mage så dem syntes inte när jag var så stor! :D Bara om man stod under mig.. I början tyckte jag att det var riktigt jobbigt.. Vem har bristningar?? Ingen jag känner eller vad jag känner till. För det är ingen som visar det eller pratar om de för den delen. Det enda man sett är folk som skriver om att bristningar är fult och hemskt.. ? Vilken skönhetsfigur har bristningar liksom?
Nu älskar jag mina bristningar så mycket! Jag vände på det hela istället för att se det som något ”fult”! Hur häftigt är det inte att jag burit på två barn i 18 mån! nästan 19 när jag gick över tiden med Lucas.. Så sjukt coolt vad kroppen utsätts för och vad man får vara med om. Att jag har fått dem mest underbaraste och älskade små trollen i hela världen! Jag är så lyckligt lottad över vad jag har och vad jag får vara med om. Mina bristningar har fått en helt annan betydelse. Det är ärr från mina älskade pojkar, de visar att jag burit på dessa två trollen. Kärleks ärr! Man betalar för att operera brösten och få ärr men de gör inget men när man får ärr som är något så mycket mer betydelsefullt så varför ska de vara så farligt?
Jag kan helt ärligt säga att jag känner mig så vacker med mina ärr på magen. Man ser lite krigskadad ut ;) Men vad gör det? Jag tycker det är så fint och man ser unik ut.
Sociala medier är en enorm kroppshets, var man än kollar så är det snygga tjejer/killar överallt. Man ska se ut på ett visst sätt och träna på ett visst sätt för att se ut som dem. Men vet ni vad? Jag är så sjukt trött på att det ska vara på ett visst sätt. Jag vill få ut och vill säga till er att ni alla är olika! Vi bygger våra kroppar på helt olika sätt. Bara för jag tränar som den snygga instagram tjejen med så fin och stor rumpa betyder inte det att jag kommer få sådan rumpa. För jag är byggd på ett annat sätt.. Bara för att jag är hälsosam som den gravida tjejen som inte fick bristningar och smörjer in 100 ggr om dagen så betyder inte det att jag inte kan få bristningar.. Sluta jämför er och kör dit race! Oavsett hur du ser ut med eller utan bristningar? Stor eller liten rumpa? Så är vi alla vackra på vårt egna sätt. Hur kul är det att gå att jämföra sig med allt och alla? Stanna upp och titta dig själv i spegeln.. Va nöjd och våga älska det du ser. <3
Du är otroligt vacker! Å visst är det konstigt att ”ingen” man känner har bristningar å ändå får 80 % av alla gravidadet.. jag kände mej som ett monster när mina bristningar kom och ville försvara mej med saker som ”trots att jag bara gick upp 11 kg och smörjde varje dag så kom bristningarna”. Som att försvara mej från att vara misslyckad eftersom ingen annan i min bekantskapskrets fått (fast det har nog egentligen några)… idag känner jag mer kärlek till bristningarna men vissa dagar inte alls. Fint att du går ut med dina! Det hjälper många andra!
Du är jättevacker ❤️